Sofia Albertina Kyrka, Landskrona. Foto Stefan Gemzell.
Det blev mycket fint och värdigt. Kistan stod fint med all blomprakt bredvid och de tända ljusen. Jag hade talat med prästen per telefon tidigare och kände att detta skulle bli på bästa sätt. Jag tyckte om att han sa att pappa levde både i makro och i mikro. Makro bla genom alla länder han arbetade i och besökte och mikro kan ju symboliseras med hans följeslagare mikroskopet som vi ofta såg honom med under vår uppväxt och även senare. Pappa hade en stor spännvidd.
Jag vet inte om jag kan minnas att jag gråtit så mycket i vuxen ålder som under pappas begravning. Det är starka känslor som kommer fram. Jag känner att pappa var en stor del av mig. En viktig länk är bruten. Jag tycker om begreppet "vittne" i livet. Pappa var för mig ett centralt vittne till mitt liv från födelsen på Jokkmokks BB. En av de sista dagarna berättade han för mig att det var en jugoslavisk förlossningsläkare som var med när jag föddes. Det måste ha varit ganska ovanligt i inre Norrland 1962.
Under defileringen la jag min blomma och min hand på pappas kista och tog farväl och tackade för allt. Vi i familjen stod samlade framför kistan. Sammanhållning i det tyngsta av ögonblick är av allra högsta värde. Jag tittade kort ut över församlingen också och kände värmen från alla pappas vänner.
Jag vet att jag många gånger genom åren ställt mig frågan hur jag skulle klara detta ögonblick. Ja det är tungt men att hedra pappas minne på bästa sätt är en självklarhet. Det fjärde budet att hedra sin fader och moder gäller i alla tider och oavsett religion eller icke-religion enl min mening.
Strömmen av defilerade människor visade ännu en gång hur mycket pappa betytt för så många. Han gav så mycket i sitt liv. Kärleken och hedringen som kom var så fin. Jag är så glad för alla som kom. Jag är så stolt över min pappa. Ett stort föredöme. Mitt föredöme i mycket.
Även kommunstyrelsen ordförande visade sin tacksamhet för pappa. Mycket passande. Pappa har bla i sin blogg under flera år arbetat med att lyfta fram de positiva sidorna och händelserna i Landskrona. Rekommenderar läsning i pappas blogg.
Pappas kista med blommor från familjen. Bild tagen innan akten av Stefan Gemzell.
Efter begravningsakten var det eftersits på Hotel Öresund. Även här hade ca 80 av pappas vänner samlat för att vidare minnas och samtala. Jag agerade värd och toastmaster. En frö såddes i mitt huvud när morfar begravdes 1994 då min morbror höll tal i kyrkan. Jag ville göra det samma för pappa. Det kändes som ett måste som jag kände starkt för. Efter samtal med prästen kom jag överens att tal i samband med eftersitsen skulle ge bäst effekt.
Mitt tal byggde i princip på texten i mitt föregående inlägg som jag läste upp. Självklart hade jag med texten för att inte missa något väsentligt. Jag är glad att jag höll talet och det blev väl mottaget.
Även pappas äldsta vän håll ett fint tal samt även arbetskamrater till pappa och moster Rea och kusin Johan.
Det gladde mig oerhört.
En del av pappas vänner på Hotel Öresund. Fotograf Stefan Gemzell.
Många återträffar och några nya bekantskaper blev det. Många fina korta samtal och många kramar. Det är som man ofta säger tråkigt att man skall behöva träffas på begravningar men bra att forumet finns.
Ett sällan skådat kusinmöte på pappas sida blev också fotograferat. Jag skall se till att vi kan träffas i trevligare sammanhang.
Efteråt så åkte vi i familjen ut till kyrkogården för att skåda alla fina blommor som hade kommit. Verkligen vackert och ännu ett bevis för att pappas alla vänner ville hedra hans minne. Jag var hos en blomsterhandlare i Landskrona några dagar innan som då förberedde blommorna. Han sa att "det var lätt att fatta tycke för Sven" och de orden var fina.
En av pappas vänner sa också att han personifierade talesättet "Han talade med bönder på bönders vis och med de lärde på latin". Det stämde verkligen.
Vi fick även se platsen för pappas framtida grav som mamma valt ut. Jag tror det blir fint. Urnsättning och utplacering av sten kommer att genomföras senare.
Jag och mina syskon vid pappas framtida grav.
På kvällen var det middag och ytterligare samtal med närmaste familjen och vännerna. Även detta blev mycket fint.
Den fina målningen av pappa och fastigheten med blommor från restaurang Abyssina. Foto Stefan Gemzell.
Jag somnade sent men kände att allt som skedde under dagen blev på allra bästa sätt. Pappa kan vara förvissad att vi alla har hedrat hans minne på bästa sätt.
Jag skriver ner några minnesord om pappa i gästboken i slutet av kvällen. Foto Stefan Gemzell.
Pappas minne har också hedrats genom alla gåvor under den senaste månaden, framförallt tänker jag på stödet till KLL-forskningen i Lund som jag känner starkt för. För ärade läsare som också känner för att stödja rekommenderas pg 323448-1 och märk "KLL-forskning i Lund". På sikt skall forskningen ta fram bättre verktyg för att lösa denna sjukdom som inte ens min starke pappa lyckades hantera.
Pappa vila i frid och tack för allt som du givet.
Världens bästa pappa.
