Lidingö del III: Uppsökning av gammalt lantsställe

Min morfar med familj hade lantställe på Bosön som är en del av Lidingö under 30-talet. Eftersom det ligger nära midsommarfirandet vid Grönsta passade vi på att undersöka det. Vi blev välkommnade och paret som äger det sedan 60-talet informerad oss om ägorna.

Fasaden har gjorts om sedan 30-talet då det var träpaneler. Numera är det plåt även om det ser ut som trä på håll. Mycket har byggts runtomkring sedan denna tid.

Huset.

Huset inkl radiomasten

Utsikten över Askrikefjärden.

På andra sidan.

Lidingö del II: Midsommar på Grönsta

Än en gång firades midsommar på Grönsta. Detta område som Carl Milles bror Stig är hjärnan bakom. Jag har skrivit om området i tidigare inlägg på denna blogg.

Det var fint väder och det blev mycket god mat och dryck samt diverse konversationer.

Värden från Skåne Tranås

Lillstugan

Lite snittar med alger.

Uppdukat bord

Min tallrik.

Liemannen i action

Victorias handoperation

Victoria fick idag sin vänsterhand opererat på Sabbatsberg i syfte att ta bort onödig smärta. Förhoppningsvis skall det ge god effekt.

Lidingö del 1: Promenad i Lidingö Villastad.

Mamma och jag tog en promenad i Lidingö Villastad för att hitta hennes mormor systers gamla hus. Bilden i detta inlägg visar hur det såg ut hur det begav sig i början av 1900-talet. Hennes man Victor Dorph var arktitekt, se wikepdia bl biträdande stadsarkitekt i Gävle ett tag. Vi hittade inte huset under promenaden men med hjälp av senare eftersökningar via google maps (där vi kunde jämföra detaljer gentemot den gamla bilden) och mammas gamla dokument kunde vi identifiera adressen.

Rod Stewart på Globen

För mer än 10 år sedan var vi och såg Rod Stewart på Globen. Victoria känner saxofonisten Jimmy i bandet sedan sina USA-år. Än en gång fick vi 4 fribiljetter och även backstagepass. Mycket generöst.

Roddan var i fin form. Han har helt nyligen släppt en nyskriven skiva, Time som har blivit hans första UK- etta sedan slutet av 70-talet. Han har börjat skriva själv igen och släppt coversvängen. Naturligtvis är det dock de gamla hitsen man vill  höra och han och bandet levererade relativt nära studioversionerna.

Sedan var det lite Roddan spex som att skjuta ut signerade fotbollar till publiken. Men det märks att han njuter av att uppträda och glädjen smittade av sig till oss i publiken.

Efter den sista låten väntade vi kvar med våra backstagepass och hoppades bli hämtade av någon från "security". Tyvärr var de tvungna att åka direkt så det blev ingen backstage. Men det var ändå en väldig fin kväll.

Jimmy the Saxman.

Rod.

Lite Rod spex.

I väntan på insläpp till backstage.

Middag i Skattungbyn och Kalle Moraeus med gäster

Dagen efter rodden bjöd min syster på middag hemma i Skattungbyn med närmaste familjen. Mycket gott.

På kvällen hade sedan min syster bokat in oss på en tvinspelning med Moraeus mm i Orsa. Det är tredje säsongen Kalle Moraeus kör detta koncept med inbjudna artister i Orsamiljö. Själva inspelningslokalen inrymdes i ett cirkustält.

Vi fick förutom Kalle se Orup, Sounds, Monica Dominique och Edda Magnusson (som spelar Monika Z i en kommande film). Det här med tvinspelning gör ju att det kan bli lite ryckigt. Samtliga låtar fick tas om. Men visst var det trevligt. Kalle har god självironi och hel del bra framträdande. Allt ramades in med Orsasjön som bakomvarande kuliss.

Från slutet av augusti kan man se denna inspelning och övriga delar i svt.

2 grisar i Skattungbyn

2 hundar i Skattungbyn

Tältet

Familjesamling innan inspelningen.

Kalle presenterar Orup.

En roddare gör comeback

En dag i slutet av sommaren 1979 tog jag beslutet att lägga av med roddträningen i klubben ARIS efter 5 somrar med intensiv träning samt ett antal tävlingar runt om i Sverige.

Sedan dess får jag erkänna har jag inte dragit ett enda årdrag i vattnet. Köra lite roddmaskin på land räknas inte i detta sammanhang.

Men i samband med min 50-årsdag förra året fick jag en roddträning i present av min syster Annika med familj. Inte vilken roddträning som helst utan närmare bestämt kyrkbåtsrodd. Vad jag förstått så förekommer kyrkbåtsrodd endast vid Siljan och Orsasjön. De har också problem med nyrekrytering. Nåväl här kom då en pigg 50-åring och förstärker.

Så efter ett antal timmars bilkörning från Solna till Skattungbyn och Orsa var det dags för mig att visa vad jag går för.  Själva båten har plats för 20 personer och en styrman. Jag fick ro med en besättning som till största del tillhörde det kvinnliga tävlingslaget med några få manliga inslag. Jag blev också välförsed med en klubbtröja märkt Orsa roddklubb som jag fick från moster Rea och släkten i Växjö.

Båten Sturfajtn drogs ut. Det som var nytt för mig var att man inte satt på en sk slidebana utan man satt på en bräda på en tygbit som satt fast med kardborreband. Med den kunde man glida på brädan.

Ja, vi rodde ut på Orsasjön. Förutom själva glidet på brädan tyckte jag att jag hängde med bra och höll takten som stroken längst fram höll. Vi tränade också start där man börjar med korta snabba årtag. Minnen vaknade till liv från 70-talets många roddturer.

Eftersom kvinnorna nästa vecka skulle tävla skarpt i Siljan rodde vi också 450 m på tid. 450 m är den vanliga tävlingsträckan i kyrkbåtsrodd. Nu blev det lite jobbigare och det blev lite svettigt på slutet med en tid på 1:58. Inte så pjåkigt.

Vi rodde tillbaka till kajen vilket avslutades med årlyftning.  Detta var verkligen en fin upplevelse.

Bloggaren i Orsa roddtröja

Båthuset

Båten tas ut.

Ute på Orsasjön

Skyldring av åror.

Bloggaren åter på landbacken

Men mamma på Abyssinia

Idag kom mamma upp till Victoria och mig i Solna. Efter ett par timmar bar det iväg till kvällens highlight. Middag på restaurang Abyssinia på Karlbergsvägen. Det var återseendets glädje med ett varmt välkomnande från Emmabeth som vanligt. Och maten var utsökt som vanligt.

Jag och mamma.

Mamma och Emmabeth

Köpte lite blommor till min fru

Nyplåtad bil

Ny plåt har applicerats. Till detta har även en del rost eliminerats. Bilen är helt enkelt sommarfin utvändigt.