Denna dag har jag gått i Stockholms city. Huvudmålet var Armemuseums nya utställning om Sveriges sista stora krig 1808-1809 då vi förlorade Finland (1 tredjedel av riket).
Ryssen invaderade ett försvagat Sverige. Många tabbar gjordes. Ryssen var även inne i Norrland som Skellefteå och Umeå. Vi kunde ha förlorat även delar av Norrland. Detta var uppe i förhandlingarna under sensommaren 1809. Sveriges chefsförhandlare blev dock sjuk och då tyckte tsaren att man likaväl kunde dra ett streck vid den nuvarande gränsen för att inte dra ut på tiden. Om det varit bra på lång sikt att Sverige förlorade Finland är svårt att säga. Om Finland varit kvar kanske vi blivit indragna ordentligt i de 2 världskrigen. Minnet av 1809 uppmärksammas både i Sverige och Finland, en del info finns på följande sajt.
Då jag var på Armemuseet passade jag även att påse permanentutställningarna över olika krig sedan Sveriges begynnelse. Värt att påpeka att min bror Stefan har lagt ner ett stort arbete med ljussättningen över dessa (spottar fanns det gott om). Sedan jag beökte armemuseet förra gången i början av 80-talet har en stor ansiktslyftning skett.
Viss nostalgi infann sig också då förhållande för värnpliktiga visades upp som jag kunde härledda till min lumpartid 81/82. Tex noterade jag att den fälttelefon m/37 som använde fortfarande finns i bruk. Ett rum som visade ett logement från 60-talet fanns också mycket likt de som fanns på min tid. Persedlarna har dock nu delvist blivit ersatta. Tex är den klassiska m/59 uniformen borta.
Efter denna orgie i krig tog jag en fika på Sturekatten för att låta alla intryck insjunka, också detta ett första besök på säkert 15 år. Stället håller samma stil som då.
För kalenderbitarna kan noteras att detta är mitt 100:e inlägg sedan starten av denna blogg för ca 1,5 år sedan.
No comments:
Post a Comment