Söndag-synkronicitet mm

I söndags var jag med min far på besök hos min massör på Söder i Stockholm. Kroppen behöver genomgång. Det var bra. I samband med besöket undrade min far var Havregatan ligger som han besökte på 50-talet där hans kamrats föräldrar bodde. Ja sa att det har jag ingen aning om. Det finns många gator på Söder.

Iallafall var vi tillbaka en timme senare på söder för att spisa etiopiskt på restaurang Abyssinia. Denna ligger vid Ringvägen. Jag hittade en parkeringsplats i närheten på en liten gata. När vi gick ur bilen visade det sig vara Havregatan!! Sannolikheten för detta måste vara ganska liten. Detta fenomen kallas för synkronicitet tror jag myntat av Carl Jung.

Maten och sällskapet var väldigt fint. Restaurangbesöket har redan beskrivits i Fridas blogg.

Nya dagar igen

Idag har varit en "stor" dag. Jag har varit på KS och tagit bort 4 skruvar som jag har haft i munnen. Skönt att slippa dem.

Senaste dagarna har jag använt min hjärna till en hel del jobbrelaterade tankar. Det är viktigt att kunna tänka på lite olika saker.

Jan Mårtenssons memoarer har jag också läst igenom. Ett spännande liv i bland annat FN och UD:s tjänst över hela världen. Dessutom är han deckarförfattare.

Nu är det fredag och det blir nog en lugn helg.

Nya dagar

Dagarna går. Här några spridda "skriverier".

Förra veckan var min far här på besök under ett antal dagar vilket jag uppskattade väldigt mycket. Mycket positiv energi.

Flera fina blommor har kommit också. Stort tack. Vaserna börjar ta slut.

Jag är också väldigt glad att Victoria fick klart med jobb förra veckan. Det betyder så mycket.

Igår träffade jag min läkare igen. Hans officella titel är övertandläkare. Man talar om att det skall vara vattentätta skott mellan läkare och tandläkare men inom området käkkirurgi verkar de mötas. För att bli käkkirurg är man tandläkare i botten med påbyggnad. Iallafall hyser jag den största respekt för den stora kompetens som finns på Karolinska inom detta område. Det är svårt att veta hur man skall tacka på ett vettigt sätt. Kanske ett forskningsbidrag. Efter operationen sa jag "stort tack". Tillbaka fick jag "ingen orsak" vilket verkligen är ett understatement. För dem kanske det nästan är rutin men för mig var det helt avgörande för en fungerande käkfunktion.